Födelsedag: 3 september , 1913
Död vid ålder: femtio
Soltecken: Jungfrun
Också känd som:Alan Walbridge Ladd
Född i:Heta källor
Känd som:Skådespelare
Skådespelare T V & Filmproducenter
Familj:
Make / Ex-:Marjorie Jane Harrold (m. 1936–1941), Sue Carol (m. 1942–1964)
far:Alan Ladd Sr.
mor:Ina Raleigh Ladd
barn:Alan Ladd Jr., Alana Ladd, Carol Lee Ladd, David Ladd
Dog på: 29 januari , 1964
dödsplats:Palm springs
USA Stat: Arkansas
Sjukdomar & funktionshinder: Depression
Dödsorsak: Drogöverdos
Fortsätt läsa nedanRekommenderat för dig
Matthew Perry Jake Paul Dwayne Johnson Caitlyn JennerVem var Alan Ladd?
Alan Ladd var en berömd Hollywoodstjärna på 1940- och 50 -talen, som var känd för att ha arbetat i några av hans tids bästa filmer. Efter att ha uppträtt i ett dussin roller med mindre framträdande inledningsvis lämnade Ladd ett bestående intryck i publikens sinnen genom sina minnesvärda roller i filmer som 'Havets härskare'. Han var ofta ihop med skådespelerskan Veronica Lake. Paret ansågs vara ett av de bästa i Hollywood på den tiden. Även om han inte gillades av kritiker, var Ladd en favorit bland allmänheten. Han brukade ofta bli mobbad under offentliga framträdanden, även i en tid då tv och internet var obefintligt, och spelade ingen roll för att driva Hollywoodstjärnornas popularitet. Hans filmer har alla varit bästsäljare och tjänade 55 miljoner dollar på den tiden. Alans största prestation var att övervinna sina motgångar för att bli den kändis han var. Alan hade delat ut papper, arbetat som snickare och tog flera udda jobb under sina yngre dagar för att få sina slut att mötas. Men hans popularitet sjönk kraftigt efter att Ladd blivit beroende av droger och alkohol, vilket i slutändan ledde till hans sorgliga bortgång.
Bildkredit https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Alan_Ladd_-_publicity.JPG (Studio [Allmän domän])
Bildkredit https://www.flickr.com/photos/ [e-postskyddad]/7933116976/in/photolist-eR8B5u-bWPZJf-dRf8cX-dHT8Uf-d62ihU-dnZbn4-dPASHe-a5aGxH-a29RN9-9xbGpS-dkZgud-aX8Ys-dkZgud-aX8DZYud -d6vfzo-cFWTX9-6yTA7p-aobHUG-dQ97vY-cwcqom-bTS1Ya-ao8WHM-aobKH1-ao8X3v-aobJNf-ao8WrF-aobJJb-aobJSm-aobHJQ-efZqJ5-9R2TRJ-cKmVuJ-dPsapo-a8a43B-dZGRgo-ee5QBR-9jaAze-drqGtJ-dJwCzK -dQqvjU-e9tvL4-chgXdy-ab8Q3P-e7Dso7-k6MtVv-ancRWe-eUwhYY-dL3Ldw-dgPuEF-8bcLzd (Jack Samuels)
Bildkredit https://www.flickr.com/photos/ [e-postskyddad]/8421055842/in/photolist-eR8B5u-bWPZJf-dRf8cX-dHT8Uf-d62ihU-dnZbn4-dPASHe-a5aGxH-a29RN9-9xbGpS-dkZgud-aX8Ys-dkZgud-aX8Ys-dkZgud -d6vfzo-cFWTX9-6yTA7p-aobHUG-dQ97vY-cwcqom-bTS1Ya-ao8WHM-aobKH1-ao8X3v-aobJNf-ao8WrF-aobJJb-aobJSm-aobHJQ-efZqJ5-9R2TRJ-cKmVuJ-dPsapo-a8a43B-dZGRgo-ee5QBR-9jaAze-drqGtJ-dJwCzK -dQqvjU-e9tvL4-chgXdy-ab8Q3P-e7Dso7-k6MtVv-ancRWe-eUwhYY-dL3Ldw-dgPuEF-8bcLzd (John Irving)
Bildkredit https://www.flickr.com/photos/ [e-postskyddad]/7710615974/in/photolist-eR8B5u-bWPZJf-dRf8cX-dHT8Uf-d62ihU-dnZbn4-dPASHe-a5aGxH-a29RN9-9xbGpS-dkZgud-aX8DZYud -d6vfzo-cFWTX9-6yTA7p-aobHUG-dQ97vY-cwcqom-bTS1Ya-ao8WHM-aobKH1-ao8X3v-aobJNf-ao8WrF-aobJJb-aobJSm-aobHJQ-efZqJ5-9R2TRJ-cKmVuJ-dPsapo-a8a43B-dZGRgo-ee5QBR-9jaAze-drqGtJ-dJwCzK -dQqvjU-e9tvL4-chgXdy-ab8Q3P-e7Dso7-k6MtVv-ancRWe-eUwhYY-dL3Ldw-dgPuEF-8bcLzd (John Irving)
Bildkredit https://www.flickr.com/photos/ [e-postskyddad]/7671978602/in/photolist-eR8B5u-bWPZJf-dRf8cX-dHT8Uf-d62ihU-dnZbn4-dPASHe-a5aGxH-a29RN9-9xbGpS-dkZgud-aX8DZYud -d6vfzo-cFWTX9-6yTA7p-aobHUG-dQ97vY-cwcqom-bTS1Ya-ao8WHM-aobKH1-ao8X3v-aobJNf-ao8WrF-aobJJb-aobJSm-aobHJQ-efZqJ5-9R2TRJ-cKmVuJ-dPsapo-a8a43B-dZGRgo-ee5QBR-9jaAze-drqGtJ-dJwCzK -dQqvjU-e9tvL4-chgXdy-ab8Q3P-e7Dso7-k6MtVv-ancRWe-eUwhYY-dL3Ldw-dgPuEF-8bcLzd (John Irving)
Bildkredit https://www.flickr.com/photos/whatindienights/6158265924/in/photolist-eR8B5u-bWPZJf-dRf8cX-dHT8Uf-d62ihU-dnZbn4-dPASHe-a5aGxH-a29RN9-9xbGzdzo-dkZV7-9xbGzdzo-dkZ7 cFWTX9-6yTA7p-aobHUG -dQ97vY-cwcqom-bTS1Ya-ao8WHM-aobKH1-ao8X3v-aobJNf-ao8WrF-aobJJb-aobJSm-aobHJQ-efZqJ5-9R2TRJ-cKmVuJ-dPsapo-a8a43B-dZGRgo-ee5QBR-9jaAze-drqGtJ-dJwCzK-dQqvjU- e9tvL4-chgXdy-ab8Q3P -e7Dso7-k6MtVv-ancRWe-eUwhYY-dL3Ldw-dgPuEF-8bcLzd (Leah)
Bildkredit https://www.instagram.com/p/B3VAbZsHKOm/ (helt enkelt bra låtar)Amerikanska film- och teaterpersonligheter Jungfrun män Karriär Ladd lärde sig sina första lektioner i skådespeleri från ”Universal Pictures” -skolan. Han försökte sitt bästa för att få en möjlighet att arbeta i filmerna som producerades av bannern. Han avvisades dock på grund av att han var ”extremt blond” och kort. Ladd arbetade med små teatergrupper, med avsikt att behålla sin passion för skådespeleri vid liv. Senare tog han korta jobb med filmstudior som 'MGM' och 'RKO' och flyttade till radio. En av serierna på radio, där Ladd talade, uppmärksammades av en agent vid namn Sue Carol. Carol samarbetade med Alan Ladd för några av hennes böcker, varefter hon till och med hjälpte mannen att bära upp sin första film - 'Rulers of The Sea', som släpptes 1939. Ladd kom ihåg för rollen som 'Colin Farrell', som han spelade i den här filmen. Han sågs senare i ‘Citizen Kane’, som anses vara en av de mest ikoniska filmerna genom tiderna, som släpptes 1941. Ladd spelade rollen som en tidningsreporter som dyker upp mot slutet av filmen. Även om han hade medverkat i flera filmer men han blev uppmärksammad för sin roll i 'Joan of Paris', som släpptes 1942. Hans roll var mycket uppskattad, och snart blev han översvämmad av erbjudanden för många små roller i filmer. Samma år släpptes en annan film med titeln 'The Gun for Hire'. Ladts skildring av en godhjärtad hitman vid namn Raven ansågs vara fenomenal av publiken och gjorde honom till en stjärna över en natt. Han delade till och med skärmutrymme med den legendariska Hollywood -skådespelerskan Sophia Lauren i filmen 'Boy On a Dolphin'. Ladds korta växt orsakade problem med filminspelningen, vilket resulterade i en investering på plankor och låga ställningar, för att se till att scenerna inte såg besvärliga ut. Alan Ladd arbetade senare i 'The Glass Key' och 'Lucky Key', som producerades av 'Paramount Pictures'. Båda dessa filmer, som släpptes 1942, fortsatte att bli kassasuccéer. Detta skapade ett surr bland yrkespersonal att närvaron av Ladd i en film kan påverka dess öde. År 1946 släpptes tre av Ladds filmer som 'Two Years Before the Mast', 'The Blue Dahlia' och 'O.S.S'. Alla tre filmerna lyckades få stor kritik, och anses vara klassiker på silverduken. Fortsätt läsa nedan Efter att ha styrt silverduken ganska länge blev Ladd till producent och startade egna företag för att skapa innehåll relaterat till filmer och radio. En sådan show som producerades av Ladd for Radio var 'Box 13'. Alan Ladd spelade huvudrollen även i detta projekt, som talade om en tidning som blev romanförfattare Dan Holiday. Showen sändes under perioden 1948-49. På 1950 -talet samarbetade Ladd med den amerikanska producenten Albert Broccoli. Duon samarbetade för tre filmer, nämligen 'The Red Beret', 'Hell Below Zero' och 'The Black Knight'. Alla dessa filmer släpptes med den berömda bannern 'Columbia Pictures', till skillnad från hans tidigare verk, som släpptes av 'Paramount'. Efter mitten av 1950-talet började Ladds karriär bli dum. Hans beslut att tacka nej till filmen 'Giant' visade sig vara för dyrt för Ladd. Hans sista film var 'The Carpetbeggars', som släpptes 1964, efter hans död. Stora verk Ladts mest minnesvärda roll i hans långa karriär var rollen som 'Raven', som han spelade i filmen 'Havets härskare'. Anledningen till att karaktären förblir minnesvärd även idag är på grund av den okonventionella skildringen av en mördare. Till skillnad från dåtidens fula, smutsiga rika skurkar verkade Ladds version mycket bättre och realistisk. Filmen markerade också början på ett av de bästa Hollywood -paren på den tiden, Alan Ladd och Veronica Lake. Utmärkelser och prestationer Ladd hedrades med 'Golden Apple' -priserna i kategorin 'Most Cooperative Actor' vid två tillfällen, en gång 1944 och igen 1950. Alan röstades ut som 'Den enklaste stjärnan att hantera i Hollywood' av Hollywood Women's Press Club , år 1950. Alan Ladd vann de prestigefyllda 'Golden Globe' -priserna två gånger under perioden 1954-55. Båda priserna låg i kategorin ‘World Film Favorite - Male’. Ladd fick ytterligare en fjäder på kepsen genom 'Star on the Walk of Fame', en ära som han fick 1960. Personligt liv och arv Alan Ladd gifte sig med Majorie Jane Harrold 1936, som var hans älskling sedan gymnasiet. Paret skilde sig dock bara fem år senare. De hade en son som heter Alan Ladd Jr, som nu är filmproducent och producent av 'Alan Ladd Company'. 1942 gifte han sig med sin agent Sue Carol, som hjälpte Ladd att få sin första paus. Paret hade två barn som heter Alana och David Alan. Både Alana och David agerade tillsammans med sin far på några projekt. Den 29 januari 1964 gick Ladd under för ett tillstånd som kallades ”Cerebral Edema”, vilket orsakas av överdriven konsumtion av alkohol och droger. Trivia Alan Ladts hem och kontor finns fortfarande kvar på listan över Hollywood -kändisfastigheter som besöks av turister.
Alan Ladd filmer
1. Citizen Kane (1941)
(Drama, mysterium)
2. Shane (1953)
(Western, Drama)
3. This Gun for Hire (1942)
(Drama, Film-Noir, Thriller, Brott)
4. Lördagens miljoner (1933)
(Drama, sport)
5. Island of Lost Souls (1932)
(Sci-Fi, skräck)
6. The Blue Dahlia (1946)
(Mysterium, brott, film-noir, thriller)
7. Tom Brown från Culver (1932)
(Drama)
8. The Proud Rebel (1958)
(Västra)
9. Glasnyckeln (1942)
(Thriller, drama, film-noir, brott)
10. Kadettflicka (1941)
(Komedi, romantik)
Utmärkelser
Golden Globe Awards| 1954 | Världsfilmens favorit - Man | Vinnare |
