Tedros Adhanom Ghebreyesus Biografi

Födelsedag: 3 mars , 1965 ( Fiskarna )

Född i: Asmara, Eritrea

Tedros Adhanom är en etiopisk folkhälsotjänsteman och forskare som för närvarande tjänstgör sin andra mandatperiod som generaldirektör för Världshälsoorganisationen efter att ha utsetts först 2017 och är den första afrikanen att inneha befattningen. Han hade tidigare högprofilerade regeringsposter i Etiopien, inklusive hälsominister från 2005 till 2012 och utrikesminister från 2012 till 2016. Under sin tjänstgöringstid i ministeriet reformerade han vårdpersonalen och bidrog avsevärt till att påskynda framstegen mot sjukdomar som hiv /AIDS, malaria och tuberkulos, förutom att minska mödradödligheten och barnadödligheten. Han har spelat nyckelroller i WHO:s svar på ebolavirusepidemin, den pågående covid-19-pandemin och det pågående appoxutbrottet 2022. Han kritiserades dock hårt efter att han hyllade Kina för dess inneslutningsåtgärder under covid-19-pandemin för att ha förbisett kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive censur och förtryck. Under sin tid skar USA:s president Donald Trump ned landets finansiering till organisationen. Den etiopiska regeringen krävde också att WHO skulle utreda honom för att ha sökt stöd till Tigray People's Liberation Front, vilket han förnekade.

Födelsedag: 3 mars , 1965 ( Fiskarna )

Född i: Asmara, Eritrea

Ålder: 57 år , 57 år gamla män

far: Adhanom Gebreyesus

mor: Melashu Weldegabir

Född land: Eritrea

Svarta ledare Politiska ledare

Anmärkningsvärda alumner: Umeå University

utbildning: London School of Hygiene & Tropical Medicine, University of London, University of Nottingham, Umeå universitet

Tedros Adhanom Ghebreyesus föddes den 3 mars 1965 i Asmara, Eritrea, på den tiden en del av det etiopiska riket, till Adhanom Gebreyesus och Melashu Weldegabir, och växte upp i Enderta awrajja i Tigray. Som barn bevittnade han sin yngre brors död i en ålder av 3 eller 4 år, möjligen av en sjukdom som kan förebyggas som mässling, vilket hade stor inverkan på hans senare åsikter.

Han tog en kandidatexamen i biologi från University of Asmara 1986 och studerade vid London School of Hygiene & Tropical Medicine. Han avslutade sin magisterexamen i immunologi av infektionssjukdomar från University of London 1992.

Därefter fick han en doktor i filosofi i samhällshälsa från University of Nottingham. Hans examensarbete handlade om effekterna av dammar på malariaöverföring i Tigray-regionen, norra Etiopien, och lämpliga kontrollåtgärder.

Strax efter att ha avslutat sin kandidatexamen 1986, började Tedros Adhanom i det etiopiska hälsoministeriet som junior folkhälsoexpert. Under denna period var han medlem av Tigray People's Liberation Front, som ledde Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front i ett framgångsrikt försök att störta Etiopiens marxistiska diktator Mengistu Haile Mariam 1991.

Han blev chef för Tigray Regional Health Bureau 2001 och hans bidrag erkändes av Ethiopian Public Health Association 2003 med det prestigefyllda 'Young Public Health Researcher Award'. Han utnämndes till statlig hälsominister 2004 och ett år senare i oktober 2005 befordrades han till hälsominister i Etiopiens federala demokratiska republik.

Inom sina första år som minister reformerade han hälsoarbetskraften, vilket resulterade i utbildning och utplacering av tusentals läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, laboratorieteknologer och hälsovårdare. Han var också mycket aktiv i globala hälsoinitiativ, vilket gjorde Etiopien till det första landet som skrev under ett avtal med International Health Partnership och fungerade som vicepresident för den 60:e World Health Assembly 2007.

Han valdes till styrelseordförande för The Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria i juli 2009 för en tvåårsperiod, och under hans ledning utsågs Etiopien till ett föredömligt högpresterande land. Som minister övervakade han ett program som introducerade 30 000 hälsovårdsarbetare som tillhandahöll kvalificerad förlossningsservice till blivande mödrar, vilket minskade mödradödligheten och barnadödligheten avsevärt.

Han inkluderade tuberkulosförebyggande och behandlingstjänster i vårdförlängningsarbetarnas paket och kunde ytterligare minska dödsfallen i malaria med mer än 50 % mellan 2005 och 2007. Under hans mandatperiod vände ministeriet också Etiopiens rekord av det högsta antalet nya hiv infektioner i Afrika, vilket minskar antalet infektioner med 90 % och sänker AIDS-relaterade dödsfall med 53 %.

Han utsågs till Etiopiens utrikesminister 2012 som en del av Hailemariam Desalegns regeringsombildning efter att han godkänts av EPRDF som partiledare. I denna position var han avgörande för att utarbeta en del av Addis Abeba Action Agenda (AAAA) där de deltagande länderna åtog sig att finansiera målen för hållbar utveckling.

Han spelade därefter en central ledarroll i Afrikanska unionens svar på den västafrikanska ebolavirusepidemin 2013–2016, och uppmanade länder att implementera internationella hälsoföreskrifter i enlighet med WHO:s riktlinjer. När kontroversen intensifierades om den underbyggda Hidase Dam 2013 på grund av olika åsikter från Egypten och Etiopien om rapporten från den internationella expertpanelen, lugnade han Egypten angående vattensäkerhetsproblem.

I maj 2016 tillkännagav han sin kandidatur till Världshälsoorganisationens generaldirektörspost som den enda afrikanska kandidaten och godkändes av Afrikanska unionen och kontinentens hälsoministrar. Trots motstånd från flera etiopiska partier för hans tidigare engagemang i Tigray People's Liberation Front och en 'smutskastningskampanj i sista minuten' av rivalkandidaten David Nabarros rådgivare, utsågs han till WHO:s generaldirektör 2017.

Han identifierade snabbt universell hälsotäckning som sin högsta prioritet inom WHO och fick beröm för sitt engagemang för jämställdhet efter att ha utsett 60 % kvinnor i sitt ledande ledningsteam. Han kritiserades dock för bristande transparens i sina utnämningar och anklagades senare för att ha sökt stöd för Tigray People's Liberation Front under Tigray-konflikten 2020.

Han övervakade WHO:s ledning under Kivu-ebolaepidemin 2018 och reste till Demokratiska republiken Kongo flera gånger för att inte bara utvärdera situationen, utan även för att prata med regeringsledare. Han rusade också till Peking i början av covid-19-pandemin och använde en strategi för att locka Kina till transparens och internationellt samarbete genom att berömma Kinas åtgärder för kontroll av utbrott.

Han kritiserades dock för detta av hälsoexperter som noterade att Kina hade misskött sjukdomen tidigt och till och med arresterat vårdpersonal som först larmade om utbrottet. Intressant nog, i maj 2022 kommenterade han att Kinas noll-COVID-strategi inte längre ansågs vara hållbar, men kommentaren undertrycktes på det kinesiska internet.

Efter att Ryssland startade invasionen av Ukraina i februari 2022, ansåg han att uppmärksamheten till konflikten var betydligt större än andra kriser i Etiopien, Jemen, Syrien eller Afghanistan. I juli 2022 förklarade han att apkoppsutbrottet var en folkhälsokris av internationell oro trots stöd från endast sex experter och motstånd från så många som nio.

Han tillkännagav planer på att söka omutnämning till posten i maj 2021 och nominerades av 28 nationer i oktober samma år för en ytterligare mandatperiod. Eftersom ingen motkandidat valde att tävla, utsågs han om utan motstånd den 24 maj 2022 för en mandatperiod som började den 16 augusti 2022.

Tedros Adhanom är en gift familjefar som bor med sin fru och fem barn i Etiopien. Han är en ortodox kristen som en gång efter att ha blivit kritiserad för att ha sagt 'inshallah', klargjorde att han menade att betona den fredliga sidan av islam i motsats till vissa radikalers ideologi.

Tedros Adhanom fanns med på Time Magazines lista över '100 mest inflytelserika personer 2020'.